Nu är Jag på "G" igen!

    
Nu var det ett tag sen sist igen!  Är väldigt dålig på att uppdatera men att bara skriva att allt går bra dag ut och dag in känns inte så givande. Går det bra finns det inte så mycket mer att tillägga tycker jag  =)
 
Efter många turer och flyttade tider osv så är nu min OP-tid satt till den 25 mars. Påskveckan! så jag vet ju vad jag gör i påsk iaf. Tur det kommer en Påsk varje år, inte för att jag brukar göra så mycke under den högtiden iaf men ändå.
 
Den 19e februari var jag på Ortopedteknik och provade ut en gördel som jag ska ha i upp till 6veckor efter OP men gärna ända upp i 3 månader. Ju längre man har den desto bättre blir resultatet. Framför allt ska jag ha den för att avlasta buken efter bråckoperationen men den kommer även att hjälpa bukplastiken att bli finare då den hjälper till att begränsa slitningar i ärret osv.
 
Den 12 mars ska jag på inskrivningsmöte på Östra, får trädda kirurgen som ska utföra själva bråckoperationen igen, narkosläkarem lite personal från avdelningen jag ska ligga på , ta prover osv Skulle tydligen ta en hel förmiddag.
 
Sen den 20 mars ska jag till Sahlgrenska och träffa den plastikkirurgen som ska ta hand om  bukplastikoperationen, gå igenom vad han ska göra, vad jag kan förvänta mig efter OP och hur det bör komma att se ut osv.
 
Och sen efter helgen så är det dags.
 
Lite nervöst känns det, inte så mycke för operatioenen men första tiden efteråt.
Svårt att föreställa sig hur ont man kommer ha men jag kommer ju att ha blivit snittat från sida till sida, (halva kroppen) så jag misstänker det kommer att kännas.
 
Sen funderar man ju på hur länge man ska vara hemma, jag vill ju gå tillbaka till jobbet så snart som möjligt... Kommer jag få infektioner som bråkar? mm.  Många tankar som snurrar runt.
 
Sen ska man hålla sig borta från förkylningar och andra infektioner fram tills dess nu också... i en tid när alla ligger i influensor och kräksjuka och allt annat kraffs hela tiden.
 
Peppar peppar, än har jag klarat mig, BARA 3 veckor kvar nu håller tummarna att det fortsätter så här.
 
Har funderat lite på hur jag kommer se ut sen......
Jag har gått ner massor i vikt (-53kg nu)... men mitt huvud ser det inte, jag ser inte det själv när jag ser mig i spegeln. Jag ser ju att jag köpper mycke mindre storlek på kläderna men magen är ju fortfarande där och är.... stor och hängig!
Så JAG ser inte hur "liten" jag blivit. Blir så klart glad att folk ser det men JAG ser det inte. Nån psykologisk spärr eller nått.
 
(Låren är en historia för sig... med lite tur går det träna ihop dem sen när jag får börja om att träna igen...)
 
Men hur kommer det se ut när de tagit bort all hängande mage?! Har svårt att visuallisera detta i huvet. Samtidigt som man dessutom vet att man är ju inte 20 längre, så jag kommer inte bli platt som jag var då (Jo, när jag var 20 var jag ohyggligt smal och fin) , men jag kommer ju bli mycket plattare än nu men hur ser det nya platta ut.... Svårt.
Jag kommer ju vara nöjd, för jag komemr ju vara plattare än jag varit på 20 år, men..... jag vet inte, det gnager ett litet MEN inom mig men jag vet inte för vad. Kanske för att jag inte kan se resultet framför mig. Min enda referens är från när jag var 19-20 och så vet jag ju jag itne kommer se ut..så blir fel.
 
Bara vänta och se. Nått resultat blir det ju iaf, och till det bättre! *bestämt* =)
 
Återkommer när jag har mer info.
 
Wish me Luck!!!
 
 

Vad händer...

Den 15 oktober var jag på röntgen igen denna gången på FSS och denna gången så hittade de igen var bråcket satt och hur stort det var så nu i början på november var jag på återbesök igen.
 
Då bråcket sitter väldigt dumt till så måste det opereras, det innebär att jag nu har träningsförbud och får inte lyfta tungt och högt.
Då jag är OKad för bukplastiken också och har lyckats komma ner i vikt och under BMI gränsen så har min doktor nu skickat en akutremiss till Plastikenheten på Sahlgrenska och förhoppningen är att de kan göra allt på en gång så att jag bara behöver OPas en gång. Varje OP försvagar bukhinnan och risken annars för ett nytt bråk blir större.
 
Får se hur lång tid det tar nu då innan jag hör nåt.
Vet ju inte om Plastikenheten tar hänsyn till det akuta i situationen eller om dom fortsätter köra sitt race.
 
Om 1½ vecka åker jag till Frankrike- Lyon på tjänsteresa, KUL! och spännande och nervöst.
Sen är det bara några få veckor innan det är dags för oss och kidsen att sätta oss p planet norrut för att fira jul med min familj. Ska bli så kul, längtar!!
Hoppas på ordentlig kyla och massor med snö så vi får se norrsken och får åka lite skoter, pulka och massor med pimpling. Hade varit kul för killarna så vi håller tummarna =)
 
 
Hörs igen... nångång här framöver, eller nått =)

MRT-svar

  Idag hade jag äntligen tid hos kirurge igen för at få svaret från senaste röntgen som jag gjorde precis innan semestern.
Hade väl haft en aning om att de itne hade hittat nått speciellt allvarligt för jag vill görna tro att någon hade hört av sig tidigare än 2 månader då.
 
De skuggor som de såg på skiktröngent visade sig vara just det, skuggor. Inga konstiga knutor eller tumörer eller andra missbildningar fanns i eller runtom bukspottskörteln eller nåna annanstans heller för den delen.
 
Däremot så ser det ut även på de plåtarna som att jag har ett brock nedanför det tidigare brocket. Det skumma är bara at trotts att det syns på 2st olika räntgen så kan doktorn känna något när han klämmer och käönner och jag känner inte av något alls. Inga konstiga bucklor, utbuktningar eller har ont eller nått. Det enda som kan skvallra om att röntgenmaskinerna faktiskt har rätt är att buken "gurglar" och den gurglade snällt för doktorn idag och det stärkte hans misstanke om att räntgen faktiskt har rätt. Så.. en skiktröntgen till på nedredelen av buken ska göras.
 
När han fått dem provsvaren så han vet om det måste OPas eller inte så kommer han vara kontakt med plastikenheten på Sahlgrenska. remissen dit går iväg nu!!!! :-))
Allt för att det isåfall bara ska behövas en OP istälelt för 2st.
 
Han ska dessutom göra en ordentlig utredning på hur jag mår, alltså varför jag är så trött och varifrån alla mina blåmärken kommer ifrån. Så imorgonbitti får jag åka förbi labbet på fastande mage och lämna en massa  blod för provtagning igen.
 
Känns skönt att han iaf tar det man säger på allvar och inte bara viftar bort det, samtidigt som jag kan känna att nu för det vara bra. Kan inte allt bara sköta sig så jag slipper alla dessa koller och uppfökjningar... Så, Fortsättning följer.
 
 

Remiss!!!

                                 
Äntligen!

I Onsdags vägde jag mig för första gången på väldigt länge.
Har inte alls känts bra och jag vet att jag bl a druckit väldigt dåligt så jag har samlat vätska, men iaf i onsdag klev jag på vågen. 87.3kg!!!

Jag har kommit ner till remss gränsen!
Jag har dessutom klivit ner från att vara sjukligt överviktig till att ligga inom gränsen för "bara" överviktig, Det känns också skönt =)
Klädstorlek nu: 44/46

I torsdags stod vågen på 86,7 och idag på 85,4kg!

BMI = 29,4 så nu kommer jag att få min remiss så at jag får ta bort överfödigt skinn på magen. Nu ska bara min läkare komma tillbaka från Semestern så jag kan prata med honom. Ska få veta resultatet av MRT röntgen också då *nervöst*

Nu städa och göra klart tills min familj kommer ner på söndag för en veckas vistelse.
Ska bli så kul, vi träffas så sällan.

Hejsvejs!!
 

MRT/Catscan!

 PÅ TIDEN!!!!

   Nu efter 8 veckors väntande har jag äntligen fåt tiden till Magnetröntgen på Sahlgrenska. Fast inte utan att jag såklart har ringt och efterlyst min tid. Hade jag inte ringt så hade jag nog inte fått komma innan sommaren.
 
Oavsett vad som står i remissen så är väntetiden 8 veckor från remissdatumet innan remissen ens tas om hand och hamnar hos dem som sköter om tidsbokningen. Vilket jävla system.
 
Aja, bättre sent än aldrig. Även om nu min läkaresbestämda åsikt vara att det inte kunde vara cancer pga av min låga ålder så finns ju en oror där iaf. Vad är det för skugga som dom såg som dom inte kunde avgöra vad det var?
Såg inte ut som en fettknöl men inte heller som en tumör, kunde ev vara en ofarlig cysta eller ngt läckage, en inkapslad infektion eller ngt annat helt ofarligt som man inte behöver bry sig om.
 
På den föra röntgen så såg det dessutom som att jag kunde ha fått ett nytt bråck, men han kände inget när han undersökte mig, klämde och tryckte och vred på mig, och jag har inte heller själv känt av något. Jag gurglar lite  och tarmarna "pratar" väldigt mycke och ofta men just gurglet kunde vara från ett bråck.
 
Kan också vara så att min bukhinna är så tunn efter alla operationer på kort tid att den buktar utan att vara trasig så det blir små fickor som gör att det gurglar.....
MRT'n kan visst tala om det med.
 
Far försökt att inte tänka på det men det är klart men funderar, tänk om, tänk om......
 
På onsdag om en vecka 11 juli får vi svaret...Eller då gör jag röntgen sen ska svaret skickas till min läkare och han ska ge mig besked och han har väl antagligen semester eftersom det börjar närma sig mitten av juli så får kanske veta i augusti... men jag vet iaf att svaret är på väg.
 
 
Skriver mer när jag vet mer.
Nu ska jag genom lida 7 arbetsdagar till, sen är det SEMESTER!!!!
 
Och efter semestern så börjar jag nytt jobb som konsult hos Xdin. Uppdraget kommer bli på Volvo Lastvagnar i Lundby, 15min prommis hemmifrån. Sååå underbart!
Blir en spännande och skoj (hoppas jag) utmaning.
Dessutom får jag börja med att följa Xdin till Berlin första helgen i september. Betalt och klart, bara fickpengar man behöver ha med. Mat resa och boende står de för. Kul att få träffa alla andra kollegor och se vilka mer man jobbar med men knappt träffar.
Det är ju tyvärr avigsidan som konsult. Men kul kul, något att se framemot....
 
Fyller år med snart.... 40år!
Jösses vad tiden springer.
Känner mig inte som 40 heller. Kanske som 30.. eller nått annat, inte 40 åt gammal iaf, möjligtvis 40år UNG =)
Aja det blir bra det med :-)
 
Ska skriva snart igen!
 
 
 

Vardag efter semestern!

  •    

         Det är verkligen långt mellan gångerna nu men det beror mest på att det inte händer så mycke.  men nu har vi precis kommit hem från våran semesterresa till Bulgarien som vi gjorde förra veckan (26maj - 2juni).

    Kan inte förklara vilken resa det var, inte bara för att det var en utlandstripp men just för att det var en själsligt nyttig resa också.


    Jag hade bestämt att denna resan inte skulle gå i kalorie-räkningens tecken utan denna vecka skulle verkligen vara semeter från ALLT! 
    Så jag vägde mig innan vi åkte, 90,4kg stod vågen på då.
    (Ja jag vandrar lite upp o ner med vikten men inte mer än max 1kg fram o tillbaka.)

    Efter 1 vecka med underbar inhemskmat, massor med Öl, vin, alkoläsk och cider, massa fast food och snacks så var jag iaf lite nervös när jag i går morse klev på vågen hemma igen.

    88,5KG!!!
    Kan ni förstå?! jag har tappat 2kg under denna veckan. Detta ger mig ett BMI på 30,6.
    2kg till så ligger jag under 30, och det är den gränsen jag behöver nå för att få remissen skickad till plastikenheten.

    Känner mig mer positiv och motiverad än jag gjort på länge.
    Skulle ju vara trevligt om jag kunde komma igång med tränigen nu då tankarna är åt rätt håll ;-P


    Var på min 1års kontroll för en månad sedan, inga speciella nyheter.
    Vi gick igenom mina prover, hur jag mår och vilka förändringar min viktnedgång gett mig. Positiva och negativa saker osv.Hade lite dåligt blodvärde och järnvärde så nu äter jag järntabletter också och det verkar fungera bra för mig, inga konstiga reaktioner.

    Däremot hittade de en skugga på bukspottskörteln som dom ville kolla upp. Så blir en CAT-scan på Sahlgrenska snart. Jag behöver inte vara orolig för att det ska vara cancer säger dom, i min "unga" ålder är det tydligen helt uteslutet att få cancer där. Men man tänker ju ändå och skuggor som påminner om cystor eller knölar känns inte alltid bra.

    Kan ju vara bara vanliga fettknölar också... intalar mig det iaf.

    Nu tillbkaa till vardagen igen, 6 veckor kvar till semestern! Nedräknigen har börjat :-)


    See U when I see U!

Motivations förlust....




Kort inlägg idag, mest för att få ut min frustration.

Jag har helt tappat motivationen och hur jag än försöker så lutar det med att dom lama ursäkterna vinner, gång på gång.
Jag kommer inte iväg på träningen.... det går bara inte. Hade behövt nån som kopplade med och drog mig dit.

Har svårt med maten igen och nu äter jag för mycke och för fort igen, måste lugna ner mig så jag hinner känna när jag inte är hungrig längre. Förstår inte varför det ska vara så svårt, vissa perioder går ju SÅ bra och behöver inte ens tänka på det och sen så bara faller allt pladask ner på golvet.

Blir så frustrerad!!!!!

Jag vet vad jag måste göra men jag kommer inte dit.....*suck*

behöver hitta var jag la bort motivationen....Frågan är bara var jag ska börja leta!!

Inte vägt mig på 2 veckor heller. Vill inte ställa mig på vågen för jag bara vet att det är + där och det får det ju inte bli om jag ska nå mitt mål. Då går det liksom åt fel håll.

*MORRRRR*






 


Uppdatering sen sist!



Blir bara en kort uppdatering idag.

Har inte hänt så mycke, vi hade massa party och kalas i helgen för min karl som blev 40 och på måndag morgon så visade vågen + 0.5kg inte skoj men inte direkt oväntat heller med all tårta, onyttig mat, snacks och alkohol. MEN, fram tills idag har jag tagit igen dessa 5hg  + 1kg till så totalt -1.5kg i morse.

Så här har min vikt-ticker (mitt äpple här ovanför) hoppat neråt.

2012-02-03           95,2 kg
2012-02-04           94,2 kg                  -1
2012-02-05           94,0 kg                  -0,2
2012-02-09           93,3 kg                  -0,7
2012-02-13           93,8 kg                  +0,5
2012-02-15           92,3 kg                  -1,5

Fortsätter det så här så borde jag hinna ner till under 85kg innan maj månad!




Neråt igen!


Så har jag då glömt bort att skriva på ett tag igen, måste försöka komma ihåg att skriva när det inte händer så mycke också kanske...

Var hos dietisten onsdag i förra veckan och det var nog bra. Sen ett par veckor för jul så hade vågen sakta börjat krypa uppåt igen fastän jag tyckte att ajg gjort som tidigare. Hade varit upp 99kg och vänt och när jag vägde mig hos henne så stog deras våg på 97kg.

Har sen dess valt bot kolisar i form av pasta ris och potatis. Äter en knäckemacka ibland som mellis men ett grovt bröd då.

Jag ska ligga på runt 1200 kcal per dag och mellanmålen får vara max 100kcal så det innebär att jag får äta 900kcal till frukost lunch och middag.

I o m att jag mår jättebra och inte har problem med maten så ar jag utan att tänka på det börjat äta fortare och får då i mig för mycke mat (kcal) så nu är det stenhårt att tänka på hur sakta jag ska äta och verkligen tugga tugga tugga maten.

OCH, det ger resultat, i morse stannade vågen på 94.2kg -2,8kg på 10dagar. Kan jag fortsätta så här så borde jag kunna komma ner till 85kg innan maj.

Har lagt in min "ticker" från matdagboken högst upp på sidan, ytterliggare en liten sporre!!

I maj åker vi till Bulgarien 1 vecka, firar våra 40-årsdagar ska bli så skönt att få komma iväg, det är vi värda efter allt som varit (och till viss del fortfarande är). Ska bli kul att få åka iväg och känna sig fin också =)

Nu den 17:e ska jag tillbaka till Dietisten och väga mig igen.
Den 29:e ska jag till kirurgen igen och dom ska kolla vad det är för stenhård knuta jag fått under OP-ärret.

Den är inte ond, men den gör ont när jag tränar och man ska göra övningar där man ligger på mage på golvet osv.  Gör ont i den när jag springer också eftersom den då guppar upp och ner och det sliter och drar i den. Får se vad dom säger.

Nu allt för idag, ska strax iväg på mitt Gympa- Bas pass.
Har kommit så långt att jag nu tränar 2-4ggr i veckan, lite beroende på jobbtiderna osv. Och det är riktigt kul!!

Idag ska jag smita lite tidigare från bas passet, typ när nervarvningen börjar och sen gå ner i gymmet och köra några maskiner. Tips från min fina kollega Kattis.

Hejsvejs.



Träningskortets förbannelse!


Så var det gjort!

Igår under min prommis smet jag in på Friskis & Svettis i Eriksberg och inhandlade mitt träningskort.
Det är med blandade känslor. Samtidigt som jag är stolt över att jag äntligen kommit mig för och gjort det så kommer skräcken över att gå dit flåsa bland alla övertränade fitnessmänniskor. En valross är ju smidig och graciös i jämförelse med mig :-/

Jag Vet att jag måste träna för att komma iform och för att fortsätta gå ner och kunna forma kroppen  och må bra, men jag vill verkligen inte göra det bland folk. Så det kommer att bli många ångestfyllda drabbningar med mig själv innan jag kommit mig iväg och fått in en rutin på detta.

Bara försöka bita ihop och börja, men redan nu så känner jag att "jag börjar nästa vecka" och det är inte bra, måste börja nu!
Desutom har jag ju ett mål och med tanke på hur veckorna springer iväg så har jag inte tid att hålla på och vela fram och tillbaka.
Låter ju bestämt och bra men jag vet hur det är, jag är så bra på att hitta på ursäkter och att dessutom gå på dem allihopa.
Tror jag måste se till att min karl kastar ut mig och träningsväskan med huvet före ett par dagar i veckan första veckorna ;-P

2012 ska bli ett bra år! Och jag är den enda som kan få det att bli så, så lika bra att börja jobba på en gång!!




Julbordet på Parken

 

 Har ju glömt skriva om julbordet med jobbet den 8 december..
Inte för att det var så märkvärdigt i sig. Jag var lite nervös innan eftersom ett julbord ofta innehåller väldigt mycke mat och om jag äter lite för mycke så får jag vansinnigt ont i magen och det är ju inte något man vill råka ut för på resturang så att säga.

Jag hade redan innan jag gick dit verkligen intalat mig själv att det är bättre att njuta av lite och det jag faktiskt kan få i mig än att vara besviken över att jag inte fick i mig massor av allting.
Och det gick jättebra, jag smakade av massor med sorter men bara ngn tugga av varje och jag klarade av att sluta när jag kände att kroppen inte var hungrig mer. 1 glas vin blev det också.

Vi var på Parken (www.parken.se) måste säga att julbordet var väl inte just nått att hurra för, ett väldigt litet, alltså väldigt få sorter och det smakade bra, men var ingen "wow"-upplevelse på långa vägar.
Under julbordet så hade dem en show med  Jamladies, mycke duktiga tjejer som sjöng och dansade sig genom mängder av jullåtar och olika potpurri av 80-tal i omgångar under hela kvällen.
Alltid trevligt att gå ut med kollegorna, det sker allt för sällan och totalt sett om man räknar bort maten och att de hade tryckt in alldeles för mycke folk på alldeles för liten yta så var kvällen jättelyckad.



Träningskort eller inte träningskort....

Lucia idag och 7 månader sen OP! tiden spriinger iväg och det käns som att man ite riktigt hinner med,

Jag har inte skrivit på ett tag nu, tenderar att "glömma" bort och skjuta upp det när det käns som att det inte händer så mycke. Efter Op av bråcket så var jag sjukskriven och hemma i 2 veckor sen var jag tillbaka på jobbet och det har gått jättebra.

I torsdags den 8 december var jag på julbord på Parken med show av Jamladies med jobbet. Var lite nörvös för alla mat och dricka osv men det gick fantastiskt bra. Jag smakade av många sorter och njöt av varje tugga men
slutade äta innan jag blev för mätt. Ett glas vin och lite glögg slank också ner.




Nu är jag i valet och kvalet om jag ska stasta på ett gymkort för nästa år....
Friskis & Svettis ligger ju bara nerför backen från där jag bor, tar mig 10 minuter att promenera bort dit och jag vet ju att jag måste börja röra på mig.
Jag har ju dessutom mitt mål att gå ner 10-15kg fram tills i maj och det gör jag inte hemma i soffan, det är bara inse det.

Har ju fått friskvårdskuponger från jobbet så det kostar mig mindre än 2000 kr för ett helt år! blir inte billigare än så och då kan jag träna på alla F&S anläggningar i Gbg.
För andra är detta nog ett enkelt väl, bara köra!! Men för mig är detta ett ångestskapande åtagande och ett "måste"-göra. Och sånt klarar jag inte riktigt av.

Får klura 1 dag till eller 2 får hoppas jag klarar av att bestämma mig för att göra det rätta!!

Nu jobb.



Bedömd inför bukplastik

   
  Hade fått tid på Sahlgrenska i går för bedömning av bukplastik.
Var lite nervös innan jag åkte dit att jag inte hade tillräckligt med överskottshud för att få detta.
Man vet ju inte vad dom har för kriterier osv.

Nu var jag där bara 7 månader efter OP och normalt är att man kommer dit mellan 12-18 månader efter OP. Detta för att man ska ha gått ner så mycke som möjligt och ligga så nära sin målvikt som det bara går för att resultatet ska bli det bästa. Jag fick remissen dit redan nu från min kirurg p g a bråcket och det fula ärret jag redan hade på magen som han tänkte att man kunde åtgärdat på samma gång.

Nu ville mitt bråck inte vänta och det var ju tur i oturen trots allt eftersom jag inte fick OP hos plastikkirurgen nu.

Har ett BMI i dag på ca32.8 och man måste ligga på max 30. För att få bästa reultat så vill dom att man gärna ligger på runt BMI på 27.
Jag köper detta helt och hållet, och för min del gör det att jag måste gå ner ca 10-15kg till innan det är dags.

Dom fotade mig och mätte och jag är kvalificerad, dvs jag har ett "överhäng" på mer än 3cm så bara jag får ner mitt BMI så får jag också skinnet åtgärdat. Det var himla skönt att få höra och och den där lilla extra moroten som jag behöver för att komma igång igen och lägga i en växel till.

Min resa är inte färdig ännu trotts att jag gått ner från 128kg till 95kg. Målet är fortfarande att hamna på runt 70kg innan jag är klar. Så nu får det blir att ta tag i träningen ordentligt!

To be continued....


Tillbaka till det sociala igen!!



På måndag är det äntligen dags att börja jobba igen!!!!!



Bara ligga hemma hemma och göra ingenting är rena döden. Det enda man har att se fram emot är när maken kommer hem från jobbet så man får någon att prata med.
Inga telefonsamtal eller besök under dessa 2 veckor, har t o m haft städförbud eftersom jag inte fått lyfta eller dammsuga då detta är en väldigt ansträngande uppgift för magen. Likaså plocka i och ur diskmaskinen. Två veckor till måste jag ta det lugnt med allt sånt så jag har helt enkelt legat på soffan, prommenerat lite runt i lägenheten, pratat med katterna och bara försökt sova bort tiden.

Ska bli så skönt att komma tillbaka bland folk igen och få prata med någon!!

Allt har gått bra, det läker på fint och på tisdag har jag återbesök och agrefferna ska tas.
Håller tummarna nu att det är sista "komplikationen" nu.

Den 21 november ska jag på Sahlgrenska för bedömning hos plastikkirurgen om jag är kvalificerad för en bukplastik eller inte. Tror inte det blir nått av det dock, tror jag gått ner för lite och har "för lite" löst skinn.
Än har jag "bara" gått ner 32,5kg.

Den 30 november ska jag tillbaka till diestisten på FSS för vägning och uppföljning.

Ses snart igen.

OP-dagen...igen


Så var det då dags igen.

Kl 9,45 ska jag vara på FSS för inskrivning och operation av mitt bråck som jag dragits med i ett par månader nu.

Pratade med sköterskan i torsdags när jag fick min OP tid om min oro för ytterliggare infektioner och valet mellan titthål och öppen kirurgi.
Hon skulle prata med min kirurg och framföra det och sen ska jag träffa honom innan OP idag. Går allt enligt planerna ska jag vara hemma i orgon igen eller allra senast på onsdag. Bara se till att man kommer upp ur sängen så fort som möjligt gur ont det än gör så man får igång cirkulation, andning och syresättningen så fort som möjligt.

Hoppas verkligen inte att det blir några komplikationer efter detta utan allt läker på bra så jag är tillbaka på jobb och liv inom en 2-3 veckor.

Håller tummarna!!!

Skriver igen när jag kommit hem och orkarkar sitta framör datorn igen =)


RSS 2.0